nyvakna tankar om kvällen

Snart är det läggdags och jag är ganska nyvaken. Bäddade ner mig och katten i fåtöljen och skulle kika på mästerkock och då somnade jag tydligen efter en stund. Vaknade med ett ryck och sprang in till kakelugnarna som var färdiga. Och det blev visst klart i rättan tid för nu är det strax över 25 grader i sovrummet, perfekt ;) De som vet något påstår ju att den ideala sovtemperaturen är 18 grader och det kan jag hålla med om sommartid. Men har vi 18 grader när vi lägger oss så är det nog 13 på morgonen och det kan jag vara utan. Bytte tillbaka till de "gamla" duntäckena, de blir inte så varma som de nya syntetiska utan verkar andas. Man vaknar inte svettig :)
Vi gillar värme här. I köket är det inte omöjligt att vi har upp emot 30 grader...Tänk att det fortfarande finns människor som tror att vi håller på att frysa ihjäl i vårt gamla, oisolerade hus med gamla fönster. De skulle allt ta sig en tur hit så får de se själva att det går ingen nöd på oss. Och inga hiskeliga elräkningar har vi heller.

Fick nyss ett skrubbsår på knäet, det har jag inte haft på många år tror jag. Katten smet in i sovrummet och när jag skulle göra ett smidigt ninjaskutt för att fånga den så fick jag inte tag på mer än svansen och skrapade mig på golvet. Så nu får katten sitta instängd i sovrummet bäst den vill. Den missar ostkrokarna, haha. Jag är i en dimma av längtan efter något sött eller onyttigt när jag vaknar såhär på kvällarna. Så jag hrrmm "lånade" en chokladbit av sonen och äter upp de sista ostkrokarna i en kvarlämnad påse. Självdisciplin= 0.

Imorrn ska jag försöka finna presenter, en till E.P och en till mormor. Det ska kalasas i helgen minsann. :) Då kanske jag slipper tänka på kommade mötet på skolan till veckan. Annars kommer jag bara känna ångest och oro ända tills dess. Jag oroar mig antagligen för mycket som vanligt men jag vill bara att det ska fungera på förskolan. Men sonen är väl lite unik i sitt slag på sitt sätt. Fast det är väl kanske rätt sunt i sig? Att inte ha den viljan att vara som alla andra. Och är något inte så intressant så blir ju en annan också lätt okoncentrerad. Men vi har fått lärt oss att man måste. Det där hemska ordet. Måste anpassa sig, måste lyssna, måste göra som de andra osv...Jag kan tycka att det ställs ganska höga krav på såpass så små barn. Nåja nog om det, jag blir bara ledsen/förbannad. En tröst är att gossen börjat våga smaka mer mat och äter nu bl.a ris, bulgur, potatis i olika fomer, (mos är ingen favorit dock), ärter, broccoli, yoghurt och popcorn (ok inte mat men ändå bra att han tordes).