Här är katt nummer två. Vet inte om vi kan behålla honom, det beror på hur Jess accepterar honom. Han har dåliga erfarenheter av andra katter eftersom de kommer hit och dänger honom så han är inte speciellt glad i sina artfränder. Nu har de inte ens känt varandra i ett dygn visserligen men de närmar sig varann mer och mer. Morrar och fräser gör de bägge två och Jess har allt gett den lille ett tjuvnyp. Hoppas det blir bättre.
De är väldigt olika på alla sätt, både kroppsligt och personligt. Jess är röd och som kattunge var han bara fyra långa ben med ett par stora öron och lång svans. Hemskt kelig och ständigt pratande. Katt nummer två är kompaktare i kroppen, korta ben med stora tassar, kortare svans och liksom mer rund :)Ett litet matvrak. Och inte särskilt kelig av sig, pratade för första gången idag annars helt tyst, spinner inte ens. Men det växer kanske fram om han kan börja känna sig hemma. Det är förresten far och son...:)
No comments:
Post a Comment