Monday, February 13, 2012

hurra för yoghurt!

Jag brukar oroa mig för att sonen inte får i sig all näring han behöver eftersom hans matvanor inte är så värst varierande. Tröstande ord från sköterskor och andra som "vet" om att "barn får i sig det de behöver, han kommer äta annan mat så småningom" hjälper inte alltid. Men om jag bara tittar lite närmare på det han faktiskt äter (och inte det han inte äter) så är det inte så illa ändå tror jag.
Grönsaker är det inte några mängder av men potatis (okej kanske ingen grönsak) går lätt ner och broccoli är han helt galen i så det får han så mycket han vill av. När jag kollar närmare på frukt ser jag att han äter ju faktiskt äpple, apelsin, clementin, banan och vindruvor. Även om det går upp och ner när det gäller vilken frukt som lockar mest för tillfället.

Största gisslet han nog varit det med mjölkprodukter...Eller kalcium mest egentligen. "Man får starka ben" hörde man ju under hela uppväxten och det ligger rätt djupt rotat det där. Men sonen äter inte ost och dricker inte mjölk...Smör? Nja han kan äta bregott om han tror att det är "lätta" han äter. Så det är inte smaken som styr där utan bara en "hangup" på att det bara går att äta en sort...Sen har jag alltid i smör i pastan för att han ska få i sig åtminstone lite. Små portionsformar med danonino och liknande har han gillat. Men bara en eller två smaker så det blev till att slänga de andra. Inte vidare ekonomiskt. Andra stora yoghurtförpackningar brukar det vara fruktbitar i så det har inte funkat så väl men idag fann jag en slät hallonyoghurt på enliterstetra. Den tyckte han väldigt mycket om så nu får det bli en sådan hädanefter. Glad att han äter den!!
Det är inte lätt när det är svårt eller vad är det man säger? Det är inte lätt att våga smaka på ny mat när vissa konsistenser får en att kväljas. Jag skulle aldrig tvinga ett barn att äta något. Jag vill däremot gärna att det ska smakas. Gillas det inte så är det helt okej att inte vilja ha mer. Men som sagt, vill han inte så vill han inte. Visst kan jag bli frustrerad men det gör inte saken bättre.

Jag var en kräsen unge själv...men nu äter jag det mesta. Och är det något jag inte gillar så gör jag ändå ett försök då och då. Och ibland har smaklökarna förändrats till det bättre. Men några saker som jag inte lärt mig tycka om ännu är:
1. Oliver....ugga och allt som ligger bredvid en sådan i salladen tar åt sig smak av den...
2. Mögelost...vitmögel kan jag äta men inte blå eller grön
3. Kapris...varför äter man det?
4. Blodpudding...luktar snus och smakar helt enkelt inte gott i min mun.
5. Kaviar...alltså rom, stora kulor som knastrar mellan tänderna. Smaken går bra men inte känslan.

Har för mig att det var något mer men minns inte vad :)
Nu har sonen ätit klart sin yoghurtmellis, (gillar inte ordet mellis förresten men var för lat för att skiva något annat) och det är dags för kvällsmaten. Spaghetti med salt och smörklick. Det var även min favorit när jag var i hans ålder har jag för mig. Sen dags för sängen. Köpte ny skidutrustning till honom så idag har vi varit ute länge och provåkt dem. Gick jättebra!

1 comment:

Ladyintuitionstardust said...

Hi hi, ja det där med mat kan vara knepigt:) Lite komiskt är att du ratar en hel del som jag gillar t ex kapris, mögelost, olivet:)
Men du, det kanske är en mognadssak;) fniss!